wheelia

Helt galet förvirrad. Det kändes så bra för bara några månader sen, att vara helt oberoende. Vad hände?
Jag börjar liksom tröttna på det här med besvikelser. Blandade känslor, känns som man får en käftsmäll av varje känsla, tanke, fundering som kommer upp. Nedslagen. När blev det så här?
Jag börjar sluta tro på mig själv. Känner mig liten. Och du är så fruktansvärt bra.
Dör lite grann inombords - negativt men ändå så positivt.
För jag vet ju trots allt vad jag vill, eller?