ord

Det är som om världen står stilla. Är det bara jag eller är inte allt lite extra eländigt runt om och överallt just nu? Att lyssna på musik där sångtexterna stämmer in på ens elände, där ens enda tröst får vara en sång, de enda som riktigt förstår  ens problem. Att leva sig in i musiken, "om mitt liv var en film, så skulle den här musiken spelas i just detta tillfälle då jag sitter här", någon som känner igen sig?
Mitt liv är en dramakomedi. Precis den genre jag avskyr mest av alla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0