Who knows?

Om blickar kunde döda, då vore jag död för länge sedan.
Det är inte dina ondskefulla blickar jag är mest rädd för, det är din vänliga blick, den som ger mig hopp.
Hopp som inte borde finnas. Hopp som kommer få mig att gräva ner mig en dag.
Hopp som helt enkelt kommer döda mig inifrån, sakta men säkert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0